October 8, 2007

Just the two of us

Filed under: Uncategorized - soulja @ 17:58

När batterierna i ens iPod har tagit slut och man har läst klart tidningen så finns det inte så mycket kvar att göra på bussen än att dagdrömma. Bill Clinton är i stan och jag läste att han har ett musikkrav på sin lista, Motown. Clinton gillar soul alltså, vad kul tänkte jag.

När bussen åkte förbi Lindholmen så försvann jag någon helt annanstans. Jag var i tältet där Clinton signerade böcker. Jag hade på något sätt blivit hans privata DJ. Jag satt och funderade lite på vad jag ville spela för låtar till honom. Eftersom han gillade soft musik så var ju Ghetto Child med Curtis Mayfield given, likaså Just the two of us med Bill Withers. Sen kom jag på att jag ville ha ett politiskt tema, så jag valde The Ghetto med Donny Hathaway och A day in the life of a working man med David Ruffin.

Vad kul vi skulle ha jag och Bill. Vi skulle åka över hela världen. Han skulle ha olika föreläsningar och möten och jag skulle spela musik för honom. Hans secret servicekillar skulle få bära mina skivbackar och köra oss till en massa nattklubbar. Vad lätt det skulle vara att ragga med Bill. Vi skulle få så mycket brudar han och jag.

“They call me Jackhammer for all the bread I got
or they call me Bill Clinton for all the head I got”

Master P (Snoop Dogg - Lay Low)

Sen funderade jag på om han gillar Prince. Det måste han ju nästan göra, alla vettiga människor gör ju det. Jag skulle säkert kunna få träffa Prince genom Bill, han har ju så mycket kontakter.

Från Prince svävade mina tankar till Sofia igen. Jag ska ju inte tänka på henne har jag bestämt mig för. Men det kändes inte lika jobbigt längre… Jag har ju Bill!

“I’ve gotta broken heart again
Cuz we’re only supposed to be friends
You see he stole my old lady away from me
And now I’m just as blue as I can be
I’ve gotta broken heart again
Cuz I ain’t got no money to spend
You see I spend it all on long distance phone calls
Beggin her to please come home, yeah, yeah
Ah, yeah
It doesn’t matter what I do
I can’t stop, ah, thinking about uou
The little things you said
The things you do to me in bed
Oh baby, I can’t get you outta my head
Oh, oh, gotta broken heart again, yeah
This time it’s serious
It feels just like the end
Cuz once your love has gone away
There ain’t nothing, nothing left to say “

Prince – I Got A Broken Heart Again

Andra bloggar om: Bill Clinton, Soul, Relationer, Dagdrömmar, Prince

October 3, 2007

Att förlora

Filed under: Uncategorized - soulja @ 20:14

”It’s been seven hours and thirteen days
Since u took your love away
I go out every night and sleep all day
Since u took your love away
Since u been gone I can do whatever I want
I can see whomever I choose
eat my dinner in a fancy restaurant
But nothing
I said nothing can take away these blues,

‘Cause nothing compares
Nothing compares 2 u

It’s been so lonely without u here
Like a bird without a song
Nothing can stop this lonely rage
Tell me baby where did I go wrong
I could put my arms around every girl I see
But they’d only remind me of you
I went to the doctor guess what he told me
Guess what he told me
He said “Erik” u better have fun
No matter what u do
Cause it’s the blues

‘Cause nothing compares
Nothing compares 2 u”

Prince - Nothing compares 2 u

Jag är en dålig förlorare, det vet nog alla som spelat spel med mig. Jag hatar att förlora, jag blir så sur och frustrerad och ibland ledsen tom. Jag har länge funderat på varför jag blir det. Jag vet inte om det bara är det att jag gillar vinna som gör det. Jag hatar att förlora allt. När jag var liten så fick hela familjen leta efter leksaker som jag tappat bort för annars skulle jag bli så förtvivlad att jag inte visste vad jag skulle ta vägen. När jag blev äldre så blev det skivor istället. Jag är fortfarande lite ledsen över en Metallicaskiva jag blivit av med och då gillar jag dom inte ens längre.

Jag kämpar alltid in i det sista för att inte förlora. Jag skulle säkert ha varit bra på fotboll om det inte var det att jag är så dålig på avslut. Det är jag även i en annan mening. Jag har haft tre förhållanden som jag har haft svårt med avsluten på. Det senaste är det värsta. Ett förhållande som varat fram och tillbaka i fem och ett halvt år nu. Dom två första åren var helt underbara och nästan löjligt problemfria, den senare tiden var i mångt och mycket ett godhjärtat försök i konstgjord andning tillspetsat med svartsjuka och ångest.

Det är inte lätt att lämna världens underbaraste person hur mycket hon än sårar en. Speciellt när vi båda så himla gärna vill att det ska fungera. Det är inte lätt att starta om på nytt med ett distansförhållande. Det är inte lätt när det finns andra män med i bilden. Det är inte lätt helt enkelt. Men det var värt ett försök hur ont det än gjorde. Ingen kan ändra mig på den punkten.

För jag försökte i alla fall. Det gjorde jag. Oavsett vad andra sa till mig så fortsatte jag att kämpa. Men ibland så måste man inse att man har förlorat, oavsett hur dålig förlorare man än är. Det är bara att släppa och gå vidare, som är kontentan av alla goda råd jag fått. Råd som jag för det mesta inte bett om, men ofta önskat att jag kunnat följa. Om det nu inte hade varit så komplicerat.

Efter ett otroligt jobbigt men väntat telefonsamtal är allting klart. Allt var som väntat och det är dags att gå vidare. Det har ju hon gjort. Jag kan ju inte fortsätta kämpa mot väderkvarnar…

“Maybe we could make it all right
We could make it better sometime
Maybe we could make it happen baby
We could keep trying
but things will never change
So I don’t look back
Still I’m dying with every step I take
But I don’t look back”

Kleerup & Robyn - With every heartbeat

Andra bloggar om: Prince, Relationer, Förlora, Cervantes, Don Quijote, Kleerup, Robyn

Get free blog up and running in minutes with Blogsome | Theme designs available here